Det generella intrycket av D.I.Y.-begreppet var under ganska lång tid (ja, det var nog ganska länge sedan vid det här laget) skakiga, burkiga hemproduktioner. Numera skulle jag nästan bli förvånad om jag skulle lyckas skilja ut en sovrumsproduktion med enbart ljudkvalitén som basis. Om man inte, som i Lissi Dancefloor Disasters fall, faktiskt väljer det, [...]

Din gode vän ringer då och då. Ni har alltid trevligt. Gillar varandras sällskap. Alltid behagligt, lite puttrigt. Ni har långa samtal, där ödet och livets irrvägar är återkommande ämnen. Det är inte helt omöjligt att ni dricker rödvin. Det är vackert, men samtidigt hemtrevligt. Er relation har vid det här laget ett par år [...]

Det finns lovande band och lovande band. De, som exploderar likt supernovor redan i första andningen, och sedan finner att de inte har något kvar. De som börjar lite vingligt och sedan blommar ut. Och sedan har vi den tredje sorten. De som aldrig blir något annat än lovande. De som ständigt balanserar på slak [...]

Jag är en aning obeslutsam i min relation till Interpol. På papperet är det ett bra band. I verkligheten är de ganska ofta en rätt blek kopia av ett redan torrt sound. Träiga. Snygga, välklädda, men träiga. Paul Banks brukar inte heller alltid ha helt lätt att hålla rösten uppe, och mycket riktigt, redan i [...]

Det blev inte riktigt den elektroniska fredag jag hade planerat. Förstås. Lite missar man alltid. I det här fallet blev det Rex the Dog som fick stryka på foten på grund av fysisk utmattning, men det känns inte som hela världen. Aril Brikha hade fått den otacksamma uppgiften att inleda fredagen på Orion. Eller, om man [...]

Det är lika bra att säga det på en gång. Cut Copys spelning på Andromeda kan inte sägas vara annat än strålande. När jag gick förbi scenen strax före utsatt tid såg det ut som att australiensarna skulle drabbas av akut publikbrist, men bara en liten stund senare var hela backen, nu tack och lov [...]

Så då var vi här igen. I skogen. Den annars så regndrabbade Arvikafestivalen har i år haft en, bokstavligen, strålande tur med vädret. Torsdagen inleder med en hel del svensk indie som jag dock inte anländer i tid för att se. Rent generellt är det inte heller min starkaste dag. Hårddraget, mycket som man både [...]

Mycket data är det. Tjugoåtta ljudkällor, spännande över hela spektrat mellan Telecaster och Space Echo, med en Hammond B3 någonstans i mitten. Officiellt sex bandmedlemmar, men med hjälp av sammanlagt ytterligare nio, samt en hund, på skiva. Två hårstylister, tre bartenders, två ansvariga för fordon… Listan kan göras mycket lång. Och mycket oviktig. Det viktiga [...]

Bland all hype och informations-Niagara är det lätt att glömma bort världen utanför bloggar, Nöjesguiden, indieglasögon och rockmustascher. Carpe diem i all ära, men ibland kan en andningspaus vara mer än välkommen. Vid sådana tillfällen är det Voodoo Rhythms universum jag tar min tillflykt till. Sisådär femtio år bakåt i tiden. Med Hipbone Slim och [...]

Jag måste erkänna att jag, baserat på ytliga intryck, väntat mig något helt annat av Isabel Guzmans ep. Det Sin City-inspirerade konvolutet förmedlar också mer tyngd, större pondus, något snärtigare. Rent estetiskt för Isabel tankarna till Goldfrapp anno Strict Machine. Men det är väl bara att lära sig att allt inte är electro som blänker. [...]