Klockan var långt över midnatt. Jag både frös och var för berusad för mitt eget bästa. På största scenen, Vintergatan hördes en långsamt malande ”Pass This On” inleda kvällen och plötsligt var alla tvivel borta; jag skulle få avnjuta den bästa spelningen i mitt liv. ”The Silent Shout Tour” har beskrivits som en ambient och […][...]

Silent Shout har varit i mina tankar hela året. Jag ville skriva om den i våras, men blev aldrig färdig med tankearbetet. Det är jag fortfarande inte. Jag försökte definiera vad jag kände men lyckades aldrig riktigt. ––– Några ledtrådar hittade jag i den audiovisuella upplevelsen i våras på Berns och i somras på Vintergatan. […][...]